Asen

Jag stod och hackade sönder skärbrädan när jag kom att tänka på asen. Asen som köpte julgran utanför ICA när vi sålde för föreningen. Asen som alltid stod och tittade på när vi småpojkar lyfte den gran något as hade pekat på.

"Den kanske är fin" sa de och pekade mot en gran. "Lyft på den så får vi se." Det gjorde vi, utan handskar. Där stod de med händerna i fickan.
"Njae, inte den. Men kanske den här" asen pekade igen.
Vi småpojkar sprang fram till punkten asen pekade på och lyfte på granen, utan handskar. "Den var bättre. Men kolla den där också så kan vi jämföra."
Asen pekade mot nästa träd. Vi småpojkar började tröttna nu.
"Kanske, gå tillbaka till den förra, jag tror den var finare." Vi sprang tillbaka, vi småpojkar började bli svettiga nu.
"Ja, det tar vi!" Sen gick asen iväg.

Vi småpojkar tvingades bära granen ett hundratal meter, utan handskar. När vi småpojkar burit fram granen var händerna alldeles röda och de kliade. Där, framför oss, stod asen. "Tack ska ni ha!" sa de och log.

Jävla idioter.