tisdag 31 mars 2009
Vilken idiot
När jag satt där och kände mig viktig klev en skolkamrat på bussen. Hon har skåp vid mig och vi stöter på varandra i korridoren oftare än sällan. Hon vet vem jag är och jag vet vem hon är. Eller, jag vet inte vad hon heter.
Där satt jag och betracktade henne när hon steg på. Glodde inte eller så, men jag var uppmärksam. Hon stämplade kortet och började vandra bak i bussen. I samma sekund som bussen började rulla bort från hållplatsen lyfte hon på huvudet. Hon såg mig. Jag såg henne. Men jag glodde inte.
Hon fortsatte gå och kom allt närmare mig där jag satt väldigt obekvämt med knäna mot stolen framför mig och fötterna tätt ihop för att ta så lite plats som möjligt. När hon var någon meter ifrån min plats tittade hon på mig. Jag gjorde mig redo för att hälsa.
Alldeles innan jag skulle ge ifrån mig ett läte vände hon bort blicken och gick förbi.
Vilken idiot.
måndag 30 mars 2009
Huvudvärk
söndag 29 mars 2009
Min plugg-guide
Börja läs det som du fått att läsa. Slå dig själv i ansiktet varje gång du tänker på något annat än ditt studerande. På så vis hålls koncentrationen på en hög nivå.
När allt börjar kännas segt och tråkigt: Ta en onanipaus!
Ta det lugnt, rusa inte igenom det. Ha ett förspel. Gör som du tycker känns bäst. Njut!
När du är klar fortsätter du studerandet.
När du läst igenom allt och känner dig säker på det du ska kunna belönar du dig själv. Jag brukar se på teve. I dag blev det Parlamentet.
lördag 28 mars 2009
Earth Hour
Uppsalas shopping
Jag: Varför finns det inga coola kläder i Uppsala?
Jag: Jag hatar Uppsalas shopping. Jävla piss-stad. GAH!
Jag: Vet du vad det står om man söker på "Uppsalas shopping" på Google? INGA TRÄFFAR!
Hanna: Okej jag tycker det finns många fina kläder för killar
Jag: Vad säger afrikaner från vildmarken när de kommer till Uppsala för att köpa kläder? "Herregud, våra höftskynken är mer spännande än det här!"
Hanna: Men har du ett liv-
Jag: Ja, jag går just nu hem från min livs sämsta shopping. Jag måste åka till Stockholm nästa vecka om jag ska hitta något.
Jag: Tre ord duger: Uppsalas shopping suger!
Hanna: Jag sover vi hörs sen, det betyder inga mer sms puss
Jag: Vad är skillnaden mellan Uppsala och en blondin? En blondin har snygga killkläder, även om de ligger under sängen.
Jag: Varför var Pelle svanslös? För att svansbutiken i Uppsala bara hade tråkiga mainstream-svansar som stackars Pelle inte ville ha.
Jag: Varför har Näcken inga kläder? För att han ursprungligen kommer från Uppsala.
Jag: Det är skräddarna ur sagan "Kejsarens nya kläder" som designat alla Uppsalas killkläder.
Jag: Har du stängt av mobilen? Då har du gjort som Uppsala gjort med sitt klädinköp.
Jag: Kom nyss hem och ser just nu på damfotboll. Efter dagens upplevelse med Uppsalas shopping framstår till och med det här som bra.
Hanna: Men snälla, om jag inte har svarat på dina 5 första sms betyder det att jag inte vill eller inte orkar skriva, varför skickas du fler sms om jag säger att vi hörs sen?
Jag: Hehe
Vuxenklipp
När min mamma sitter vid datorn skrattat hon åt något flera år gammalt klipp hon fått av en medarbetare. Sneezing Panda, typ.
Men när jag istället visar henne en väldigt rolig film säger hon "Men Seán!" och går iväg.
Om de hade jobbat istället hade finanskrisen kunnat undvikas.
fredag 27 mars 2009
torsdag 26 mars 2009
tisdag 24 mars 2009
Globalisering
Globalisering, gott folk!
måndag 23 mars 2009
Om jag bodde i USA
Skulle jag vara den exotiska, europeiska utbytesstudenten med humosexuella vibbar som alla amerikanska tjejer med tandställning föll handlöst för. Eller skulle jag vara den ensamma killen som fotbollsspelarna knuffade in i skåpen när de tillsammans med sina anhängare svepte skolans korridorer?
Skulle jag sitta vid de glamourösa, populära, borden i matsalen och titta snett mot de mindre populära elevernas bord och säga "euw" samtidigt som mina kamrater skrattade sina falska, vidriga skratt i kör. Eller skulle jag vara en av nördarna som är bra på fysik och kemi och biologi och matte och får dricka spilld över sin tröja som följs av ett "ooups"?
Skulle jag vara killen som springer runt i omklädningsrummet och snärtar sina klasskamrater. Eller skulle jag vara den som flyr skräckslaget från den skrikande mannen med en virad handduk som jagar en med en mordisk blick?
Skulle jag vara med i gänget som sitter längst bak i klassrummet som låter och stör och skjuter små, salivfyllda papperstussar genom sugrör mot de som sitter längst fram. Eller skulle jag vara den i som själv sitter närmast tavlan och blir beskjuten av amylasbomber från de som sitter längst bak?
Mer än så hinner jag inte fundera innan jag vaknar till liv och inser att jag inte bor i USA. Utan i Sverige. Vet däremot inte vilken roll jag har.
Min mors nya språk
Problemet är att hon, likt alla andra vuxna egentligen, har helt fel uppfattning om hur vi i den nästkommande generationen uttrycker oss.
Istället för att strunta i att försöka vara hipp och cool letar hon ständigt efter ett sätt att skriva som enligt henne är tidsbersparande.
Ett typexempel på min mors språk är ett sms jag fick inte alltför länge sedan: "Hej! J ska ska till stan, d e så fint väder." ( j=jag, d=det och e=är).
Jag förstår inte varför hon håller på som hon gör. Verkligen inte. Det tar inte mer än en tiondels sekund för henne att skriva ut hela ordet. Och det ser det mycket bättre ut. Dessutom slipper jag lösa hennes nästintill kryptiska medelanden. Win-win situation!
lördag 21 mars 2009
Svensk historia...
Om jag inte skriver något senare vet ni alla att jag är avliden.
fredag 20 mars 2009
torsdag 19 mars 2009
onsdag 18 mars 2009
"Bloopers"
Det är sånt här jag tycker är roligt. Om ni undrade.
I förebyggande syfte: Observera att detta är en sketch.
Jag var inte uppmärksam
Hojtar på henne utan att få svar.
Går ut på balkongen för att se efter om hon sitter där och röker. Nej.
Går en sväng genom vår enorma lägenhet. Ifall hon inte hört mina rop, liksom.
Inte ett spår.
Ringer hennes mobil. Mobilen är allt en fantastisk uppfinning. Trots det vet ingen hur den egentligen fungerar.
Hon svarar. Jag förklarar hur jag upptäckt hennes frånvaro. Frågar var hon tagit vägen.
"Jag är hos Fernando, jag sa ju det."
Tänker tillbaka, sa hon verkligen det? Minns ingenting.
" Jag hostade och sa: 'Nu går jag ut och röker sen åker jag till Fernando'. Du svarade: 'Du hostar och röker, bra!' "
Sa jag det? Tydligen.
"Gav dig en puss och sa hejdå innan jag gick. Du var väl inte uppmärksam."
"Nej det var jag väl inte, haha!"
"Haha, vi ses snart."
Någon ny varje dag
Är det så på alla skolor? Eller kanske är det bara jag som inte har koll?
Hur som helst. Det är intressant.
tisdag 17 mars 2009
.rar
Är hos mormor. Vill ladda ner House. Har hon något program som kan...vet inte vad det heter...göra så att det funkar.
Svar: Nej.
måndag 16 mars 2009
Ljusare vardag
lördag 14 mars 2009
torsdag 12 mars 2009
Arg gravid kvinna
På dagens lektion blev hon rasande två gånger. Först på dvd-spelaren. Fjärrkontrollen var borta, vilket i och för sig är väldigt irriterande.
Sedan på oss elever som ständigt frågade när lektionen skulle sluta. Tre gånger i minuten frågade vi, minst!
När hon sa ifrån tystnade alla. Tystnad är inte kul. Så jag samlade mig och sa "Visst slutar vi tio i?"
Skulle inte ha sagt så. Den gravida, hormonella, kvinnan vände sig om och skrek "Om du fortsätter slutar du NU!"
Jag blev tyst. Resten av klassen apprålerade.
Skyller mig själv.
onsdag 11 mars 2009
Snabbt
Mycket att gora nu, hinner inte. Prov i morgon och grejer, ni vet. Har inte tillgang till dator heller. Den jag skriver pa just nu forsvinner om nagra minuter.
Appropa mycket att gora, vaknade nyss fran den basta somn jag nagosin haft. Underbart.
Borjade aven klockan tio dag. Och slutade tolv.
Att kalla det stress vore som att kalla en orkan for regnskur. Forstar ni vilket helvete jag lever i just nu?
Vill inte skriva ett kort inlagg, men jag har inget att saga.
Hur som helst. Nu maste jag dra. Hors imorn!
måndag 9 mars 2009
Försäljare i gallerior
Vill att de ska komma fram och säga: "Hej, vill du tjäna massor med pengar med Tele2?"
Så svarar jag jag: "Nej tack, det är bra" och går förbi utan att ens titta på honom.
Skulle känna mig viktig då. Jag vill bara känna mig viktig.
söndag 8 mars 2009
Att gå på bio
Att se en film på bio är mycket bättre än på datorn. Dels för att det är bättre bild och ljud och så vidare. Men det bästa är att man ibland kan hamna i samma sal som någon som har en väldigt skev uppfattning om vad som är humor.
I en scen i Slumdog Millionaire blir huvudpersonen instängd på ett dass när en känd skådespelare kommer till slummen. Det enda sättet han kan ta sig ut från dasset är att hoppa igenom ett hål i golvet där han tidigare gjort sina behov. Vilket han även gör.
Han faller ner i en böl med bajs så hela han täcks med jordnötssmörliknande massa. Därefter springer han, hojtandes, till sin idol för att be om en autograf.
Ja, det var väl kul. Skrattade dock inte. Det gjorde emellertid större delen av publiken.
En kvinna, som satt i raden bakom oss fann detta väldigt, väldigt kul. Hon skrattade och skrattade och skrattade i flera minuter åt det där. Som en uggla "Ho ho ho ho ho, ha ha ha ha ha, ho ho ho ho ho" osv.
Till en början skrattade jag med. Åt henne, inte med henne. Men efter ett tag blev både jag och Marcus väldigt irriterade. Såg på varandra och sa: "Ja, det räcker, herregud!"
Så småningom blev hon tyst. Tack och lov.
lördag 7 mars 2009
Abow
Jävla Celsius.
Männen lagar
Det var precis vad det lät som. Fyra män lagade man åt en, EN, kund på en restaurang. Hamburgare och milkshake. Glamouröst.
I bakrunden loopades Gorillaz - Feel Good Inc. Hela tiden spelades den. När de böt kameravinkel började den om. Jättejobbigt.
När jag ser sådant här förstår jag hur lyckligt lottade vi som bor i Sverige är. Även om allt i svensk teve är kopierat från USA.
Den enda nyheten i mellanöstern
Det börjar med att ankaret går över till sin kvinliga kollega som sitter utanför bild och surfar runt på iranska hemsidor. Hon går in på massor med sidor som hävdar att Newton var gift med sin syster. Ankaret fyller i att även Einstein var i ett förhållande med en familjemedlem.
De fortsätter diskutera i vilka omständigheter detta förekommer. Om det är okej eller inte. Om kvinnorna tvingas gifta sig eller om det är självmant.
Utan att ha kommit fram till något avbyts konversationen av att ankaret går tillbaka till studion.
Telefonsamtalen haglar. Folk från hela världen ringer in och ger sina åsikter. Vissa tycker det är självklart att man ska kunna gifta sig inom familjen. Andra inte.
Människor ringer ifrån sina datorer. Pixliga och orörliga bilder från web-cams visas. Bristande kvalité på tekniken.
En speciellt hetlevrad man ringer in. Nästan skriker i telefonen. Tycker allt som sägs är nonesense.
"Tack för att du ringde" säger ankaret och samtalet bryts.
Debatten är fortfarande i full gång.
fredag 6 mars 2009
Telefon
I dåliga reallity-teve-program visar de när någon talar i telefon. Och personen i andra änden.
Stör mig fruktansvärt mycket. Blir svårt att koncentrera sig. Vilken del av konversationen är efterinspelad?
Herregud. Måste skärpa mig.
torsdag 5 mars 2009
Mitt motto just nu
Skrivkrampen har spridit sig ända till biceps. Min biceps är klen. Kan inte göra något.
Hörs imorn!
Second hand
Det väckte minnen.
När jag var väldigt ung, inte mer en sex, älskade jag att gå och se på begangnat. Vet inte varför men varje gång jag och mamma var nere och handlade ville jag ta en sväng förbri Prylboden. Där fanns ingenting någon skulle vilja ha, egentligen, men jag ville dit i alla fall.
Min bessathet gick till den grad att jag till och med gick dit själv ibland. Nåja, själv gick jag inte, jag och mina kompisar från gården.
Tycker det är lite lustigt. Ett gäng sexåringar går och kollar på använda saker.
Från en av mina resor tog jag med mig en mortel. Undrar var den tagit vägen.
tisdag 3 mars 2009
Estudiar español
Glosor. Hundratals glosor. Användbara glosor!
Vet ni till exempel vad ljussignal är på spanska? Troligtvis inte. Jag däremot, vet det.
Ljussignal - Semáforo
Världens bästa språk!
En fråga till Hjärnkontoret
När jag sedan rapade smakade utandningsluften svamp, inte röd cylinderformad godis.
Detta måste undersökas närmare.
måndag 2 mars 2009
Ett delmål i livet
Detta kanske anses ett väldigt lätt (töntigt) delmål. Men så är inte fallet! Tillfällen då chansen att ta det tåget syns inte till så ofta. Anledningen till det är för jag är glömsk.
Hur som helst. I dag råkade jag befinna mig på tågstation i väntan på att Upptåget skulle rulla in. Helt ovetande om att klockan snart skulle visa elit.
Men så hände det, som om det vore skrivet, att jag tog upp mobilen. 13:31. Då slog det mig! Jag hade chansen!
Lycka. Iver. Spänning. En känsla av storhet svepte över mig. Som om jag snart skulle bli första blatte i rymden.
Men snart fylldes jag av ett mörker. Jag la märke hur lite folk som skulle med tåget. Skulle jag verkligen hinna vänta i två minuter innan konduktören kom?
När bommarna var nere och tåget stod inne blickade jag snabbt över vagnen. Gick så långt bort från tågvärden som fysikens lagar lät mig göra. Satte mig ner, och väntade.
Det tog inte lång tid innan jag förstod att mitt mål var omöjligt. Efter bara trettio sekunder var det min tur att kontrolleras.
Tvingades stämpla sista resan på kortet. Två minuter för tidigt.
Jävla konduktör. Förstöra en pojkes liv, bara sådär!
Facebook-nörd
Leta efter nycklar
Drar upp nästa ficka. Sido-fickan som sitter på motsatt sida om den första. Där ligger ett par skor och beskydd. Får knappt ner handen men konstarerar rätt snabbt att där finns inga nycklar.
Paniken börjar gro inom mig. Tänk om jag tappat dem?
Sist gräver jag ner mig i havet av materia som finns gömd i själva väskan. Lätt är det inte. Jättesvårt är det inte heller. Mitt emellan, svårt, är det.
Slänger runt allt jag kan få tag på. Stressen får mig att glömma vad jag egentligen håller på med. Jag bara gör något.
Lugnar ner mig. Andas. Får en uppenbarelse och börjar känna längs kanterna på väskan. Först noggrant. Sedan snabbt och dåligt.
Så hör jag det: "Pling!"
Stannar upp. Skakar på väskan. "Pling-i-pling-i-pling!"
Min hand dras till ljudet som en mal dras till blått ljus. Känner något kallt. Känner mönstret på sidorna.
Blir överlycklig! Drar upp nycklarna och låser upp dörren. Går in. Slänger tillbaka dem i väskan. Där ligger de, till jag behöver dem igen. Om de inte försvinner.
söndag 1 mars 2009
Ta avstånd från mänskligheten
Gick till perrongen som var ganska tom. Där stod inte fler än tio personer. Några rökte. Andra talade.
Längst bort såg jag en ledig bänk. Bredvid bänken lekte en flicka i femårsåldern. På samma plats stod även hennes pappa och samtalade i mobiltelefonen han tagit upp ur hållaren som var kopplad till skärpet.
Vandrade dit. Inte alls på något konstigt manér, utan som en helt vanlig människa.
Väl framme vände sig flickan om och glodde förundrande på mig. Hennes pappa gjorde det samma.
Flickan satte sig men reste sig snabbt upp. Jag låtsades som om jag inte lagt märkte något och gjorde mig bekväm.
Under de kommande tre minuterna hade flickan och hennes pappa förflyttat sig ett antal meter ifrån mig. Om det var medvetet eller ej vet jag inte. Men det hela är väldigt konstigt för mig. Är jag läskig? Luktar jag vidrigt? Eller är det någon moral jag inte känner till, att man tar avstånd från allt nytt?
Kan någon ge mig ett svar?
Ofotogeniska land
Lyckades inte åstadkomma något bättre än det här i dag. Väldigt tråkigt.