Jag har upptäckt att jag är synsk, minsann. Inte synsk i den mening att jag kan spå framtiden genom en kristalkula med en lila turban på huvudet. Utan mer att jag har en underlig förmåga att känna på mig saker.
Det kanske inte är något speciellt med det. Alla kanske gör det. Skillnaden är att det händer väldigt mycket, speciellt på senare tid.
Ibland blir jag förvånad över mig själv. Jag kan tänka på de mest långsökta saker som ska hända, och så händer det.
Det här har gjort att jag har fått ett Gudskomplex. Jag tror att det är jag som styr världen. Att det är mina tankar som gör att allt slår in.
Nej, det gör jag inte, men det hade varit coolt om det vore så.
Nästa gång vi träffas kanske jag redan visste om det. Oooooooohhhhhh.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar