En söndag i Knivsta

En söndag i Knivsta:

Vaknar på morgonen. Äter frukost - dricker antagligen något också. Har börjat dricka några klunkar Powerade för att få bort morgonsmaken i munnen. Inte idag.
Rostar två skivor bröd åt gången. Tar en skiva och brer på smör och skivar ost. Massor med ost. Sen går jag och sätter mig i soffan. Äter klart mackan. Återvänder till köket och brer den andra brödskivan. Sätter mig i soffan. Äter upp mackan, går och rostar två skivor till. Soffan. Köket. Brer. Soffan. Och så vidare.
Är tvungen att äta upp det bröd som finns kvar, vilket resulterar i magont. Fulkorn...

Slötittar på teve. Byter kanal lite för ofta. Så där som man gör när man har tråkigt och den man tittar med blir arg för den inte får en chans att se vad som visas.
Kommer in på TV4 där Körslaget visas. Jag försvinner in i trans. Robert Wells borde verkligen klippa sig, tänker jag. Vaknar upp. Byter kanal.

Tröttnar på teve. Packar istället. Viker mina kläder omsorgsfullt. Sen slänger jag dem på sängen så att de viker upp sig igen.
Tillslut ligger det en mur av kläder på sängen. Jag inser plötsligt vad mycket kläder jag har.
Muren faller som Berlinmuren och tegelstenarna radas upp i väskan. Det är knappt så att de får plats.
Trycker ihop väskan och drar igen dragkedjan. Det är lite som en teknad serie. Ni vet, när packaren står och hoppar på väskan till den stängs. Och så öppnas den igen så att figuren flyger iväg. Ungefär så.

Glider runt lite i huset. Pratar med pappa. Slåss lite med pappa. Väntar på att gå på träning.

Kvart över ett går jag mot Hälsohuset. Min väska bär jag på ryggen, fast den ska hängas över axeln. Den är så tung att banden skaver genom jackan och tröjan.
Jag räknar med att det ska ta en halvtimme att gå sträckan till destinationen. Det tar en kvart.
När jag är framme är jag först. Ingen annan där. Tillslut kommer Nizzle. Sen Martin. Sen minns jag inte mer.
Jag ringer Marcus och ber honom ta med sig en handduk åt mig. Han säger nej men jag vet att han kommer göra det i alla fall. Han säger alltid så.
Tränar i två timmar. Det är kul. Vi spelar bra. Filip blir arg för att jag drar i hans tröja och hotar med att döda mig. Ett tomt hot, tydligen.
Efter träningen ska jag duscha. Marcus har inte med sig någon handduk. "Fan vad fittig du är" säger jag.
Istället lånar jag en blöt handduk av Juan.

Spelarmöte på Engvallen. Tre personer kommer fem minuter sent. Kenneth blir rasande. Resten bara skrattar.
Kenneth pratar om den kommande säsongen. Jerry säger ingenting. Det visar vem som är alfahane i laget.
Minns inte så mycket om vad som sades. Kan inte ha varit speciellt viktigt.
Mötet tar en halvtimme. Sen tar jag tåget hem.