Ringsignaler

Ringsignaler är konstiga signaler. Speciellt vuxnas, det vill säga fyrtio plus. De har en förmåga att alltid välja samma toner. Monotona sådana.
Det låter alltid pling-pling och tjut-tjut och boom-boom. Så låter de, exakt, jag är väldigt nöjd med den förklaringen.

När en mobil ringer ringer allas. Kvinnorna rusar till sina handväskor och männen ställer sig och och gräver i fickan, ljupt och aktsamt - de vet ju inte när nästa tillfälle kommer.
Alla får panik för att det kan vara ett viktigt samtal från frisören, eller någon annan. Det hörs lite svordommar och lite suckar.
Men så ropar någon "Det är min!" och alla pustar ut och den rofyllda balansen återställs.

Men man är aldrig säker. Mobilen är som en tickande bomb som bara väntar på att pling-pling:a, tjut-tjut:a och boom-boom:a.