Glass

Vi har alltid Häagen Daz hemma. Hos pappa, alltså. Det är inte en burk, utan två. Ingen burk är full heller.
Antingen finns det lite glass i botten eller så är pappkartongen halvfull. Eller halvtom. Men det är endast filosofiskt.

Frågan är varför vi har det. Vore det inte bättre att äta upp den första glassen innan man köper en ny? Det tycker jag.
Men det är en del av min pappas personlighet, det där. Att köpa saker som inte behövs. Varje år köper han tre jackor. Jackor som enligt honom räcker en livstid. Därför är det oklart varför han behöver nya hela tiden.

Största delen av hans lön går åt bara för att han köper onödiga saker. Även vin. Det är häpnadsväckande vad han köper vin. Inte för att dricka det heller. Han lägger undan flaskorna för att de ska mogna.

Jackor, vin och glass. Och räkningar förstås.
Just det, glass. Den kanske har tinat klart nu.