Slalom på tågstation

Alla har vi våra sätt att sysselsätta oss på. Hemma eller någon annanstans.
Den senaste tiden har ganska många av mina dyrbara minuter gått till spillo i väntan på försenade tåg. Men jag har under dessa minuter upptäckt ett helt hav av saker jag kan fördriva tiden med.
Idag provade jag något nytt:

Jag lurkade runt på plattform 1. Plattform 1 är den plattform där SJ:s InterCity tåg från Stockholm anländer.
Jag smög runt lite, försökte att inte se alltför suspekt ut. Väntade på att tåget skulle komma.
När spåret började ringa sitt karaktäristiska ring gjorde jag mig beredd.

Tåget rullade in och dörrarna öppnades. Ut strömmade hundratals människor, alla gick åt samma håll.
Då gjorde det jag väntade på att göra. Jag gick rakt in i massan av liv. Jag gick serpentin i motsatt riktning till resten av flocken.
Vänster, höger, vänster, höger. Som Anja Pärsson.
Jag var hela tiden i vägen. Ansiktsuttrycken jag mötte sa en hel del. Jag var inte speciellt omtyckt.

Efter trettio meter av slalom var jag framme vid spår 0, samtidigt som tåget rullade in.
Timingen var perfekt. Så jag gick på och åkte hem.