Paradis

När jag väntade på tåget, i svinkylan, kom det in en man i kuren där jag satt. Han var blatte med stor näsa och var klassigt klädd med rock och mörkblå jeans. Han bar på en bukett blommor. Håret var stylat och skägget rakat. Han luktade till och med gott.
Detta fick mig att dra slutsatsen att han skulle till sin flickvän. Alla hjärtans dag, ni vet.

Han ställde sig bredvid mig och dumpade sin axelväska på bänken jag satt på. Mannen började gräva lite. Jag hörde hur det prasslade om innehållet.
Ur väskan drog han upp en ask Paradis. PARADIS! Dessutom var den inslagen med transparent plast och röd rosett.
När jag såg asken hörde jag nästan hur mitt hjärta skrek.

Alltså. Jag förstår att han ville vara söt. Och det anses väl sött att köpa choklad till sin partner. Men Paradis. Herregud. Det skulle jag köpa om jag hälsade på någon avlägsen släckting. En gammal avlägsen släckting.

Paradis. Stackaren kommer inte få något ikväll.