Min mors nya språk

Min mor har sedan långt tillbaka i tiden försökt anamma ungdomarnas språk. Främst det språk som används på internet eller sms.
Problemet är att hon, likt alla andra vuxna egentligen, har helt fel uppfattning om hur vi i den nästkommande generationen uttrycker oss.
Istället för att strunta i att försöka vara hipp och cool letar hon ständigt efter ett sätt att skriva som enligt henne är tidsbersparande.

Ett typexempel på min mors språk är ett sms jag fick inte alltför länge sedan: "Hej! J ska ska till stan, d e så fint väder." ( j=jag, d=det och e=är).

Jag förstår inte varför hon håller på som hon gör. Verkligen inte. Det tar inte mer än en tiondels sekund för henne att skriva ut hela ordet. Och det ser det mycket bättre ut. Dessutom slipper jag lösa hennes nästintill kryptiska medelanden. Win-win situation!