Första dagen på gymmet

Jag rycker i entrédörren som egentligen borde tryckas. Jag trycker. Dörren öppnas.
Jag fortsätter in, upp för de grå stentrapporna som ser ut som plast, svänger till vänster och går sedan ner för några andra trappor. Den andra upplagan av trappor leder ner till ett rum som i sin tur leder till omklädningsrummen. Där dammsuger en tjej med blont hår den stora svarta rektangel som är menad att man ska torka av sina smutsig sulor på. Den ligger där helt i onödan då alla redan tagit av sig skorna men hon dammsuger ändå. Vardagshjälte.

Jag fortsätter in till omklädningsrummet. Jag möts av avklädda män, några tjocka, några mindre tjocka. Ingen är vältränad. Det ger mig ångest att se så många nakna otränade män. Får mig att undra om jag också kommer se ut sådär om ett tag. Om det här med gym kommer ha omvänd effekt.
Byter om. Det är lustigt hur träningskläder inte luktar något när man är hemma men påminner om ruttnande valkött när man sedan tar på sig dem.

Jag lyssnar på de otränade männens konversationer. Märker att män är fruktansvärt ointressanta, så jag slutar lyssna.

Jag hör ett distikt dammsugarljud och ser till min förvåning att den blonda vardagshjälten nu står bredvid mig, stirrandes rakt ner i golvet. Detta beror på att hon står precis så att hon kan se rakt in i duschen.
Mannen som byter om mitt emot mig grips av panik. Han slänger på sig kläderna lika snabbt som en jeopard i en Ferrari. Hela han blir suddig av rörelser. Det hela är mycket underhållande.

Två minuter senare är klockan fem och går jag och tränar.